Sara Strandberg

 

..Jag sitter och tänker på vad killar tänker med? Helt ärligt, jag förstår mig inte på dom. Jag har bara träffat på piece of shit killar! Det känns på något sätt som om jag är någon magnet som drar åt mig badboys. Och då menar jag inte badboys som har tatueringar och slåss, utan killar som inte kan behandla tjejer. Det har alltid slutat med att jag sitter där lurad och med tårarna på kinden.. Vad gör jag för fel? Ska jag aldrig få vara den där lyckliga flickvännen som har sin prins där som alltid ställer upp och får mig att le? Jag är rädd för kärleken, för att våga släppa in någon i mitt liv. Jag är rädd för att bli sårad, för att få kniven i mitt hjärta. Jag har varit med om att jag vart kär och tyckt om någon förut, men då har det alltid blivit så att jag fått mitt hjärta krossat i flera tusen bitar, och det har gjort så ont. Jag har fått den smärtan, och det känns så länge. Det känns som ett sår med salt i. Jag är nu rädd för att släppa in kärleken i mitt liv igen. För jag vet att det inte kommer vara ett föralltid som håller livet ut, det finns alltid ett slut! Men det gäller bara att chansa, satsa och ta risken.
Men är den risken verkligen värd att ta?